Misslyckande för nazisterna

När nazistiska svenska motståndsrörelsen skulle ”hylla karolinerandan” med en marsch genom Stockholm den 28 november, så var det en tyst och skrämd grupp på 50 nazister som med massivt polisbeskydd sakta tog sig fram till Östermalmstorg. Det var allt annat än stolta patrioter som marscherade, istället gick de med sänkta huvuden, oroliga för allt som rörde sig runt dem.

Utmed vägen så möttes de av flera protester, då olika nätverk hade utlyst demonstrationer på olika platser i Stockholm. En timme innan nazisterna började sin ”marsch” från Gamla Stan samlade nätverket Nazistfritt Stockholm protesterande antirasister på Sergels Torg.

­- Det finns politiker som säger att vi inte ska protestera mot nazisterna. Det här är politiker som inte har drabbats av nazisternas våld och sverigedemokraternas rasism, fått sina grannar eller vänner utvisade genom den rasistiska flyktingpolitiken, och har heller inte drabbats av den högerpolitik som drabbar alla oss i form av nedskärningar och jobbslakt, sa Johannes Lundberg, Rättvisepartiet Socialisterna, i en appell. Efter att flera talare uppmanat allmänheten att ansluta sig till protesterna lämnade en högljudd demonstration torget och gick mot Berzelii park. Där hade polisen satt upp en avspärrning och åtskilliga kravallutrustade poliser fanns på plats för att hindra att nazisternas demonstration skulle störas.

- Att polisen har utfärdat ett demonstrationstillstånd till nazisterna är anmärkningsvärt. Svenska motståndsrörelsen har flertalet medlemmar som sitter i fängelse för grova våldsbrott och det pågår rättsprocesser mot fler av dem just nu, sa Mattias Bernardsson, RS kommunfullmäktigeledamot i Haninge.

- Smr är desperata, efter ett år fullt av motgångar och nederlag försöker de sig på en styrkeuppvisning för att återigen försöka profilera sig som den mest radikala av de svenska nazistorganisationerna. Men SMR är inget annat än en isolerad sekt, sa Stefan Berg, RS.

Att smr trots detta har självförtroende nog att försöka mobilisera till en demonstration i centrala Stockholm mitt på dagen är ett resultat av det politiska klimat som råder i Sverige. Sverigedemokraternas relativa framgångar och den massiva gratisreklam de ges i media är en av anledningarna till detta, men störst skuld måste tillskrivas de etablerade partierna. Deras oförmåga och ovilja att bemöta sd, och istället bidra till att spä på rasistiska stämningar genom att föra en rasistisk politik. Högeralliansens systemskifte med kraftiga attacker på a-kassa och sjukförsäkring gör klyftorna mellan fattiga och rika större. Socialdemokraternas svar speglar deras förvirring och avslöjar dem som det högerparti de har blivit: Istället för att bemöta sd med politiska argument (vilket de inte kan, då de stöder de nedskärningar och attacker på arbetare som är grogrunden till splittring inom arbetarklassen) tolkar de opinionssiffrorna som att folk vill ha sd:s politik. Det var inte länge sedan Göran Johansson (s), fd ordförande för kommunstyrelsen i Göteborg, gjorde ett rasistiskt utspel då han sa att alla illegala flyktingar i Sverige borde utvisas.

Lördagen måste ses som ett misslyckande för nazisterna i smr, då de endast lyckats mobilisera ett fåtal medlemmar, som uppenbarligen var skrämda av situationen. Samtidigt var de flera protesterna mot dem en framgång för den antirasistiska rörelsen i Stockholm. Detta kan förhoppningsvis bli starten för en ny och bred antirasistisk rörelse, som kan likna de massiva proteströrelserna mot nazism och rasism som fanns på 1990-talet.

RS Göteborg

Köp en julklap i solidaritetens tecken

Asylgruppen Lund säljer nu årets upplaga av Asylkalendern. Det är en fickkalender i formatet stående A5. Där finns gott om utrymme att anteckna och kalendern rymmer även många fina bilder och texter som på något sätt berör årets tema, ”Frihet för vem?”. Årets kalender har tillverkats i en strävan att inge hopp. Hopp om en mer human flyktingpolitik och större förståelse för de människor som inte längre kan eller vill bo kvar i sitt hemland. Genom att köpa kalendern bidrar du till Asylgruppen Lunds arbete för flyktingars rättigheter. Kalendern kostar 100 kr (plus porto) och alla pengar går till vårt arbete med flyktingar. Vill man köpa en kalender går det bra att mejla in en beställning på asylgruppenlund@gmail.com

Prenumerera på Offensiv

Veckotidningen Offensiv är arbetare och ungdomars viktigaste vapen på arbetsplatsen, på skolor och universitet i kampen mot krisen och för att försvara sina rättigheter.
Offensiv är ingen vanlig tidning, det är en organisatör av kamp och protester mot nedskärningar och rasism, för jobb och bostad, mot krig och kapitalism för ett nytt arbetarparti och global socialism.

Rättvisepartiet Socialisterna tog på kongressen ett mål att värva 300 autogiroprenumerationer och 100 andra långa prenumerationer. Vi vill nu uppmana alla medlemmar att värva prenumeranter, eller varför inte köpa en och ge bort i julklapp.
Offensiv måste nå ut till fler med ett socialitiskt svar på krisen, så börja sälj prenumerationer redan nu.

Om du inte har en prenumeration, teckna en nu på en gång. ring 086059403

Offensiv

Massiv antirasistisk demonstration stoppade SD

Återigen stoppades sverigedemokraternas försök att sprida sin hatiska retorik när uppemot 200 antirasister demonstrerade för ett Vellinge torg åt alla. ”Vem behöver Sverigedemokraterna när vi har Moderaterna” var dagens huvudparoll.

Mattias Bernhardsson, RS

Natten mot söndagen utfördes ett brandattentat mot det nyöppnade tranistboendet för ensamkommande flyktingbarn i Hököpinge, Vellinge kommun. Det är ingen slump att dådet skedde natten före att sverigedemokrater skulle tala i Vellinge och är ännu ett bevis på våldsamma rasist- och nazistgruppers ökade självförtroende i takt med politikernas skuldbeläggande av flyktingar och invandrare. Skulden för detta våldsdåd bär dels sverigedemokraterna, men framför allt Moderaterna som trappat upp hetsen mot flyktingar och invandrare.
-Vi vill inte tillbaka till det 1990-tal då den av politiker påhejade rasismen ledde till att flyktingförläggningar sattes i brand. Över 20 personer har fått sätta livet till på grund av rasistiskt våld, utropade Mattias Bernhardsson, kommunfullmäktigeledamot för Rättvisepartiet Socialisterna i Haninge, under demonstrationen. ”All rasism kommer uppifrån”, påminde Bernhardsson och liknade hur det ökade våldet mot romer i Italien idag är ett resultat av hetsen från
högerpolitiker och regering, på samma sätt som mot judarna i
1930-talets Tyskland.

Hassan Salahi – Iranska flyktingrådet

Den antirasistiska demonstrationen startade någon timme före sverigedemokraternas ungdomsförbunds (SDU) kringresande talare anlände till torget i Vellinge. Tal hölls av ett tiotal personer. Hassan Salahi var en av dom, han konstaterade att ”barnen har kommit hit för att söka beskydd, och dom försöker bränna dom i elden”.

Sverigedemokraternas anländande bemöttes av en högljudd kör av ”bu”-rop och polisen hade traditionsenligt mobiliserat massivt till försvar för rasisterna.
-Se vad många poliser som beskyddar rasisterna, men vart var poliserna inatt när det brann på flyktingförläggningen, frågade sig Camilo Flores, Rättvisepartiet Socialisterna Malmö/Lund.
Antirasisterna överröstade totalt SDU:s talare, trots rasisternas dyra ljudanläggning. Talkörerna ”Inga rasister på våra gator” och ”en sista deportation, Erik Almqvist över bron” ackompanjerades av nyckleksrammel och burop. Det av rasisterna påstådda ”stora” stödet för Sverigedemokraterna och deras politik, syntes inte till denna dag, det var knappt tio personer som tog sig till torget för att applådera SDU:s fyra talare. Majoriteten av Vellingeborna på platsen ställde sig dock på antirasisternas sida.

Camilo Flores - Talare för Rättvisepartiet Socialisterna

En av de få rasisterna på plats

Flera av de massmediala rapporteringarna är ihopsnickrade lögner. Sveriges Radio rapporterade om ”mellan 40 och 50 motdemonstranter” och Sydsvenskan kokade ihop att ”Mellan 50-70 personer applåderar mellan varje talare”. Något som inte på något sätt överensstämmde med den bild som alla på platsen kunde vittna om.

Sverigedemokraterna omringade av antirasister

Vänsterpartiet ställde in sin manifestation som var inplanerad senare under söndagen. V:s ordförande i Helsingborg, Annika Eliasson menade att hon var rädd för vad motdemonstrationen kunde leda till och att hon inte vill förknipps med eventuella våldsamheter. Även om flera aktiva vänsterpartister deltog så visar ledningens feghet på  en förbluffande passivitet och total avsaknad av kampvilja. V-toppens agerande förtydligar än mer det akuta behovet av ett nytt kämpande arbetarparti.

Kampen för asylrätten lockar allt fler människor. Under söndagen genomfördes flera demonsrationer för asylrätten runtom i landet. I Göteborg demonstrerade 300 personer, Rädda Barnen arrangerade en manifestation i Vellinge för en human flyktingpolitik, samt en manifestation ”för medmänsklighet” i Stockholm.

Den antirasistiska demonstrationen var en viktig delseger i kampen och ökade självförtroendet för hela den antirasistiska rörelsen. Nu måste kampen gå vidare genom en aktiv organisering av alla som är beredda att bekämpa rasismen i alla dess skepnader.
-Framöver måste vi fortsätta driva den antirasistiska kampen på våra arbetsplatser och skolor, uppmanade slutligen Bernhardsson.

Ammar Khorshed

Sydsvenskan SvD DN

Protest mot Tobias Billströms flyktingpolitik

När Migrationsminister Tobias Billström besökte Folkuniversitetet i Malmö arrangerade Rättvisepartiet Socialisterna en protest, tillsammans med Aktion mot Deportation och Irakiska Asylkommittén.

På plats hölls det upp banderoller, ropades talkörer, bland annat ”Återinför rätten till asyl” och ”Billström skippa rassesnacket, utvisa ministerpacket” och delades ut flygblad. Responsen från studenterna var positiv.

Billström tog ett flygblad, skyndade sig sedan snabbt in i byggnaden och höll sig kvar där inne tills protesten upplösts.

Protesten visar att oavsett var regeringsrepresentanter dyker upp kommer de mötas av protester och tvingas stå till svars för sin politik.

Kim Holmstedt

Skånska Dagbladet om protesten.

Här nedan är flygbladet som delades ut på plats.

Protestera mot Tobias Billström!

Migrationsminister Tobias Billström (M) är den högst ansvarige för Sveriges inhumana flyktingpolitik. Han är indirekt med och verkställer dödsstraff genom att skicka tillbaka skyddsbehövande flyktingar till diktaturer och krigshärdar.

Till Iran och Irak utvisas homosexuella med motiveringen att man ju inte behöver vara öppen med sin sexualitet. Irans totalitära islamistregim har belagt homosexuella handlingar med dödsstraff och i Irak lemlästas homosexuella av islamistiska terrorgrupperingar.

Billström ser även till att skicka flyktingar till krigsdrabbade länder som Afghanistan, Irak och Sudan. Kriget i Afghanistan skördar rekordmånga civila dödsoffer och terrorn i Irak gör att dödssiffrorna ökar för varje månad som går.

I en tid av krig, ökad fattigdom och svält i takt med klimatförändringarna så arbetar den svenska Migrationsministern hårt för att höja Fort Europas murar mot omvärlden. Många tusen flyktingar dör varje år under de allt farligare flyktvägarna till Europa.

Återigen har den svenska Högerregeringen, liksom den förra regeringen gjorde, börjat utvisa apatiska flyktingbarn.

Vi vill markera att Tobias Billström inte är någon trovärdig representant för mänskliga rättigheter.

• Återinför rätten till Asyl!
• Stoppa alla tvångsutvisningar!

Hur fick Sverigedemokraterna 5,8%

5,8 procent i helgen är Sverigedemokraternas högsta siffra i Si fo någonsin. Det betyder att hotet om ett öppet rasistiskt parti riksdagen har ökat. Risken för rasistiskt våld från grupper som uppmuntras av SD:s siffror ökar också. Sifomätningen gjordes samtidigt som SD fick extrem uppmärksamhet i media. Både för sina s k ”landsdagar” och med debattartikeln i Aftonbladet där man hetsade mot muslimer. De senaste veckorna bekräftar att riksdagspartierna inte klarar av att stoppa Sverigedemokraterna och att ytlig uppmärksamhet i media snarast ger SD extra reklam. Socialister och alla som vill stoppa rasismen måste dra sina egna slutsatser.

• Vad är faran med SD:s uppgång? Sverigedemokraterna är motståndare till alla kamprörelser efter- som rasismen är ett försök att splittra arbetare och ungdomar. Arbetare och vanligt folk i Sverige och världen drabbas eller hotas av arbetslöshet eller för den som har jobb av en rad försämringar. Det beror dels på den djupa ekonomiska krisen, dels på attacker från arbetsgivare och politiker. För att stoppa nedläggningar, nedskärningar och andra försämringar behövs gemensam kamp underifrån – det gäller både arbetare, elever och pensionärer. Proteströrelsen i Göteborg den här hösten – som har räddat bibliotek, fritidsgårdar och kvällsöppen barnomsorg – skulle al drig ha lyckats utan massdeltagande från förortsbor som kämpat tillsammans, både de som är föd da i Sverige eller i något annat land. Samma sak gäller för att stoppa fabriksnedläggningar, vårdnedskärningar och lönesänkningar.

• Hur stark är rasismen? Sverigedemokraternas ökning just nu sker bland folk som säger hur de ska rös ta, inte att de ska bli aktiva sverigedemokrater. Detta stöd kommer i första hand från dem som är missnöjda med de etablerade partierna och är beredda att därför till och med rösta på SD. Dessutom finns det sannolikt en mindre grupp som vill ha ett rasistiskt parti i riksdagen.

• Rasismen går att slå tillbaka. Det finns många exempel där rasister tappat stöd. Rasistiska Ny Demokrati åk te ur riksdagen 1994 när man avslö- jats som det högerparti man var samtidigt som protesterna mot högerpolitiken och den tidens ekonomiska kris ökade. På motsvarande sätt försvann Sverigedemokraterna ur debatten och fick minskat stöd när proteststormen mot högerregeringens för- sämring av a-kassan var som starkast på hösten och vintern 2006. Men inte bara stora kamprörelser utan också även direkt kamp mot rasism och till stöd för rätten till asyl underminerar rasisterna. Stora elevde- monstrationer mot rasism i Sundsvall i mitten av 1990-talet gjorde att Sverigedemokraterna misslyckades med att få fotfäste. Flyktingars kamp mot utvisning har många gånger fått starkt stöd hos lokalbefolkningen, liksom där elever hotats med utvisning.

• Därför misslyckas partier och media. Att partierna låter mer och mer lika varandra, att få av dem – liksom media – saknar förankring i arbetares vardag. Den socialdemokratiska debattören Lotta Gröning påstod till exempel i tv att det är SD som ”finns ute bland folk”. Då börjar etablerade partier och media liksom i Danmark prata om ”problem med inte grationen” där ”problemet” underförstått är invandrare, inte arbetslöshet eller låga löner eller bristfällig skola. Partierna kan också ta över rasisternas argument, som folkpartiet i va let 2002 med kraven på språktester. Samma sak hän de med Ny Demokratis omänskliga flyktingpolitik – den genomfördes till punkt och pricka av Moderater och Socialdemokraterna på 1990-talet.

• Ett socialistiskt svar. För socialister och alla som vill stoppa SD gäller att kamp mot rasism måste ingå i alla proteströrelser – och att antirasistisk kamp måste kräva stopp för nedskärningar, högerpolitik och arbetsgivarnas attacker.

SvD

Moderater försöker piska upp rasistiska stämningar i Vellinge

Vellingepolitikers och en grupp Hököpingebors motstånd mot ett transitboende för ensamkommande flyktingbarn har triggat igång en antirasistisk storm över hela landet.

Carina Larsson (M) vill "markera i flyktingfrågan"

Återigen är det Moderaterna i Skåne som eldar på de rasistiska stämningarna (läs förra numret av Offensiv).
– Kan vi stoppa det, så ska vi stoppa det, dundrade Carina Larsson (M). Hon uppger även att Vellingemoderaternas utspel är en ”markering i flyktingfrågan”. Det är tydligt hur Moderaterna i Vellinge sedan länge gjort gemensam sak med Sverigedemokraterna och driver en för SD idealisk politik i kommunen. Vellinge är nämligen en av få kommuner som vägrat att dela ansvaret med landets övriga kommuner genom att ta emot flyktingar.

Lars-Ingvar Ljungman (M) skyller "utanförskapet" på flyktingbarn

Malmö har i år mottagit rekordmånga ensamkommande flyktingbarn och har tvingats att finna tillfälliga boenden i flera grannkommuner. 30 barn har inkvarterats på ett vandrarhem i Hököpinge i Vellinge kommun. Det är alltså detta som väckt reaktioner bland några av invånarna. Istället för att besvara de rasistiska argumenten som sverigedemokraten Johan Hallgrens ”varför göra Malmös problem till Vellinges problem”, så väljer alltså de i Vellinge styrande Moderaterna att stämma in i den rasistiska hetskören. Kommunalrådet Lars-Ingvar Ljungman (M) är istället kritisk mot Sveriges flyktingpolitik, ”det system som vi har för att ta emot dem som vill invandra till landet”. På Vellinge kommuns hemsida skriver han att det är flyktingarnas fel att det finns ett stort ”utanförskap”, samtidigt som han hyllar regeringens allt inhumanare flyktingpolitik.
Moderatpolitikernas allt brunare retorik är en strategi för att fiska efter sverigedemokratiska röster i de grumligaste av vatten. Man spelar på fördomarna för att försöka vinna fördelar inför valet nästa år.

Det är inte Vellinge kommun, utan staten som står för finansieringen av barnens uppehälle. Därför kan inte kritiken mot mottagandet av barnen ses som något annat än rent rasistisk.
Vellinge är en av Sveriges rikaste kommuner, mycket eftersom många förmögna som är verksamma i Malmö valt att bosätta sig och skatta i Vellinge.

Motviljan från politikerna att ta emot flyktingar har också skapat en reaktion i Vellinge. Redan för ett år sedan bildades nätverket Vellingebor för flyktingar. Initiativtagaren Ludvig Lindström skriver i SvD den 13 november att ”Vellingemoderaternas vägran att ta emot flyktingar har skapat ett inskränkt och intolerant samhälle”.

Den av politikerna uppiskade rädsla som finns bland en del Vellingebor mot flyktingar och invandrare grundar sig på okunnighet och intolerans. Problemen med kriminalitet och den senaste tidens oroligheter i förorterna är inte etniskt grundade. De beror istället helt och hållet på högerpolitiken som kontinuerligt ökar klassklyftorna i samhället. Det är arbetslöshet, bostadslöshet, nedskärningar på skolor och fritidsgårdar, som framför allt drabbar de invandrartäta stadsdelarna, som skapar problemen.

Ammar Khorshed

 

Bara 19 procent av Vellinges invånare vill stoppa transitboendet för flyktingbarn medan 63 procent inte vill stoppa boendet.
Det visar en opinonsmätning i Sydsvenska Dagbladet den 17 november. 19 procent svarade inte eller svarade vet ej.
Frågan som ställdes var ”Håller du med Vellinges kommunledning om att transitboendet för ensamkommande flyktingbarn i Hököpin ge bör stoppas?” 500 personer svarade på mätningen. Bara 11 procent av kvinnorna svarade ja.
Moderaterna fick 67 procent i Vellinge 2006, men den moderata kommunledningen har inte ens stöd av var tredje moderatväljare. Bland dem som röstar på socialdemokraterna vill bara 2 procent ha flyktingstopp.

AB SvD Sydsvenskan

Sopgubbar i Köpenhamn tar kampen

”Nog är nog” var sopgubbarnas meddelande till arbetsgivaren. 200 personer samlades den 12:e november på Kultorvet i Köpenhamn för att demonstrerar tillsammans med de strejkande och numer sparkade sopgubbarna.

Runt 50 sophämtare gick ut i en 3 veckor lång strejk då man menade att företaget HSC använt krisen för att angripa löner och arbetsvillkor. Arbetsmiljön har i flera år varit katastrofal, exempelvis tvingas arbetarna att rensa behållarna med giftiga sopor utan vattenavvisande kläder. HSC ignorerar arbetsmiljölagarna och sopgubbarna tvingas bära dubbla laster av sopor på ryggen, jämfört med vad som är lagligt, för att klara av det höga tempot. Det uppskruvade tempot är ett resultat av att verksamheten lagts ut på entreprenad.

Bolagets svar på fackklubben 3F:s strejk var att sparka alla de strejkande och ersätta dem med underbetald bemanningspersonal. De strejkande bestämde sig då för att blockera ingångarna till tömningsstationerna, något som till en början var framgångsrikt. Men efter några dagar gick polisen in och bröt upp blockaden, man grep flera ledande arbetare enbart för att de talat med strejkbrytarna.

Soparbetarna riktar en känga mot den borgerliga regeringen som årligen skär ner på kommunernas budget och i grunden är ansvarig för attackerna. Nu uppmanar sopgubbarna till att den privatiserade kommunala verksamheten ska återtas i offentlig regi.
– Det blir inte billigare och bättre men man förstör arbetsmiljön, konstaterade en av talarna om privatiseringarna.
Återkommunaliseringen måste nu bli en viktig valfråga till de stundanden kommunvalen. På kampanjens hemsida skriver man ”ingen borgmästare från ett arbetarparti bör sätta in polisen mot strejkande arbetare, tvärtom är det arbetarpartiernas plikt att gå i täten till stöd för strejkande arbetare”, med tydliga krav mot oppositionen Socialdemokraterna, Socialistisk Folkeparti och Enhedslisten.

 

Soparbetarna ser stödet från allmänheten som ett villkor för att ha en chans att segra. De uppmanar nu andra fackföreningar att sluta upp i kampen då detta är en attack på alla arbetare. Polisens benägenhet att ingripa på arbetsgivarnas sida i kombination med nya repressiva lagförslag som ”lømmelpakken” kommer att innebära att det blir fritt fram för arbetsgivarna att lönedumpa och strunta i överenskomna arbetsvillkor. Om fackförenigarna inte tar kampen nu och istället accepterar att arbetare sparkas för att de vågar protestera så undergrävs allt vad fackföreningsrörelsen tillkämpat sig.

Ammar Khorshed

Moderaterna i Skåne öppnar för samarbete med SD

Skånemoderater

bekänner färg

Moderaterna i Skåne går till val på en rasistisk plattform med förslag om flyktingstopp och en öppning för samarbe­te med Sverigedemokraterna.

Anja Sonesson (M) förklarar i Sydsvenskan att Malmö inte har bostäder och jobb nog för fler flyktingar. Det är alltså flyktingarna som ska få beta­la för att Anjas högerpolitik, som äv­en Socialdemokraterna för, inte kan tillfredsställa människors behov av en lön att leva på och tak över huvudet.
Än extremare är Carl-Axel Ros­lunds (M) utspel om att regeringen måste stoppa flyktingmottagandet eftersom de flesta flyktingar kommer hit av ekonomiska skäl. Den skånska riksdagsmannen och moderaten Staffan Appelros öppnade dessutom upp för ett samarbete med Sverigedemokraterna i Skåne:
– Vi i Skåne är nog mer benägna att tala med SD än partiet på riksplanet, säger han till Sydsvenskan.
Han ser det som en plikt att ”inte hålla sig för fin” och ta chansen att regera i Malmö, även om det skulle vara med hjälp av SD.

Det ska inte ses som någon överraskning om Moderaterna efter valet gör som Svenska Dagbladets ledarskribent Per Gudmundson föreslog, ”Gör upp med SD [om de kommer in] och ge partiet några politiska köttben som slöjförbud på några ställen”.
Sverigedemokraterna lär vara tacksamma vid en eventuell invit. Partiet styrs av flera före detta moderater, som t ex partiledaren Jimmie Åkesson och Sten Andersson, kommunfullmäktigeledamot för SD i Malmö.

Det borgerliga etablissemanget använder rasismen för att splittra och behålla sin makt.
Istället för att acceptera Sverigedemokraterna som ett parti bland alla andra, krävs det att en antirasistisk rörelse genom aktiv kamp marginaliserar partiet till politikens slaskhink.

Ammar Khorshed

Danske folkeparti ett varnande exempel

När Lotta Gröning och Aftonbladet försvarade publiceringen av Sverigedemokrater- nas annons i SVT Debatt fick de svar på tal av författaren Lena Sundström. Med exempel från Danmark visade hon hur ”öppenhet” mot rasister inte bromsar deras tillväxt.

Vi är säkert många som nu läser Lena Sundströms bok, Världens lyckligaste folk – En bok om Danmark, för att få veta mer. Ett av bokens viktigaste bidrag är att Lena Sundström inte påstår att den rasism som Dansk Folkeparti (DF) står för är speciellt dansk. Och därmed understryker hon att hotet från Sverigedemokraterna är verkligt. Rasismen har heller inte uppstått som en stark strömning underifrån. ”Det märkliga är att danskarna faktiskt var räddare för arabiska/muslimska länder 1990 än de var 2001 när de fick frågan” – men dagstidningar­na och tv-debatterna inför valet har kommit att domineras av ämnet ”utlänningar”. Dansk Folkeparti, som leds av personer ur den överhet man säger sig inte representera, har stadigt ökat sin väljarandel bland arbetare och lågavlönade.

DF:s löften om förbättrad äldreomsorg och sjukvård har också spelat en viktig roll, särskilt som de inte kan utmanas av de partier som själva skär ner i offentliga sektorn. I Danmark fanns i början också ett motstånd mot DF och löften om att inte samarbeta med dem från de andra partierna, men i slutet av 1990-talet började socialdemokratiska regeringar anpassa sig till DF genom en rad försämringar för invandrare och flyktingar. Och sedan år 2001 är DF samarbetsparti till högerregeringen. Så sent som i förra veckan fick DF igenom hårdare tag mot invandrare som arbetar som del av den nya budgeten. De andra partiernas och även massmedias anpassning till rasistpartier är den kanske största faran med Sverigedemokraterna. Lena Sundström visar det tydligt med exempel från Folkpartiets rasistiska krav från valrörelsen 2002. En anpassning i Danmark är att begreppet ”fremmed” har blivit det etablera­de ordet för invandrare. Även Vänsterpartiets systerparti Socialistiskt Folkeparti har hängt med.

Lena Sundström berättar om hur SF:s partiledare Villy Søvndal har sagt att en muslimsk rörelse skulle ”dra åt helvete till” och sedan att ”integrationsproblem” också hade ”kulturella” orsaker. Resultatet? SF:s opi- nionsiffror steg. Søvndal gick då vidare och sa att han skulle organisera en massdemonstration mot ”religiösa mörkermän”. Inte mot regeringen, nedskärningar eller arbetslöshet – ut­an i samma anda som media och DF peka ut muslimer som ett hot. Lena Sundström visar också att Socialdemokraternas partiprogram år 1992 inte hade ett enda ord om invandrare/flyktingar, medan det nya programmet år 2004, ”Handen på hjärtat”, talar om att ”Som danskar har vi den danska kulturen gemensam”. Detta som kontrast mot ”områden i Danmark där kriminaliteten är för hög” därför att ”integrationen är för dålig”.

Inget om klyftor och rasism, utan ansvaret läggs på invandrarna. I nyårstalet 2000 pratade Poul Nyrup Rasmussen, socialdemokratisk statsminister, om risken för att danskar känner sig ”främmande i sitt eget land”. Världens lyckligaste folk utreder också den ökända 24-årsregel som finns i Danmark. Den innebär att en dansk inte kan gifta sig med en utlänning och bosätta sig i Danmark före 24 års ålder. I regeln ingår också bl a krav på ”större anknytning” till Danmark än något annat land och krav på ett garantibelopp på ett bankkonto. Och den som redan finns i Danmark ställs inför allt hårdare tester för att få chansen att bli medborgare.

Lena Sundström ger också bakgrunden till Jylllands-Postens karikatyrer av Muhammed. JP påstod att man försvarade yttrandefriheten när man på sin förstasida sa att alla måste kunna tåla ”hån, spott och förlöjligande”. Men de enda man utsatte för denna behandling var muslimerna – i en tidning som år 2003 vägrat ta in karikatyrer av Jesus och som haft förstasidan ”Bush: Tack för er vänskap” några år tidigare. Tecknare som inbjöds förstod inte sammanhanget, att JP skulle krydda det hela med sina egna tecknares gro­va provokationer. En av dem, Kurt Westergaard, hyllades senare som en hjälte på DF:s landsmöte, berättar Le­na Sundström. Tyvärr innehåller Världens lyckligaste folk vid sidan av fakta och rapporter alldeles för mycket av ”Lena Sundström åker till Köpenhamn”.

Någon redaktör borde ha övertalat henne att låta berättelserna om hennes kontokortsproblem, känsla av ensamhet, restaurangbesök o s v stanna i dagboken eller Facebook, om de nu alls ska vara offentliga. En pocketver­sion med 200 av dagens 300 sidor vo­re en förbättring.

Per-Åke Westerlund