Kultur: Reaktionärt om Irakkriget

En farlig och reaktionär film som spär på vi och dem-mentaliteten.

American Sniper börjar med en sol som stiger över ett land där ett böneutrop hörs på ett främmande språk, i en främmande stad. Mitt i detta filmas huvudpersonen Chris Kyle, hjälten med stort H som ligger på ett tak och gör sig redo att skjuta en kvinna och en pojke.

Pojken bär en granat som han fått av kvinnan i burka för att kasta på den amerikanska stridsvagnen framför dem. Chris Kyle har inget val, utan måste skydda sina egna från dessa barbarer som gör sina barn till soldater när amerikanerna enbart är där för att ”hjälpa”. 5 minuter in börjar propagandafilmen för USA:s krig i Irak, avhumaniseringen av muslimer och en hyllning till den man som har skjutit ihjäl flest personer i amerikansk krigshistoria. Den slutar tyvärr inte förrän 132 minuter senare och lämnar mig spyfärdig och smått äcklad.

American Sniper baseras på den bästsäljande självbiografin om ”the legend” och hans tjänstgöring i Irak. Chris Kyle (spelad av Bradley Cooper) växte upp i Texas, försörjde sig genom att rida tjurar på en rodeo tills i slutet av 1990-talet för att sedan ta värvning i Navy SEAL (amerikanska flottans insatsstyrka). Detta för att hämnas ”för allt det de gör mot oss.”

Filmen visar krigsscener på rullande band varvade med scener från det ansträngda äktenskapet med Taya (spelad av Sienna Miller) på hemma­plan. En uttalad skuld över att vara hemma och inte skydda sina män och tendenser till posttraumatiskt stressyndrom fyller hans hemmavistelser. Dessa scener visas dock inte krigskritiskt utan snarare som något som är ”deras” fel.

Bradley Cooper och Sienna Miller gör dock övertygande skådespelarinsatser i filmen, men tyvärr är historien otroligt linjestyrd och onyanserad, vilket medför att karaktärerna är platta och statiska.

Att det är Chris Kyles eget synsätt som filmen bygger på och att en republikan som Clint Eastwood är regissör är knappast chockerande. Men återigen är det inte så mycket som är chockerande med denna otroligt dåliga film, som trots det har fått ett antal Oscarsnomineringar (bland annat för bästa film).

Detta är väl likt filmen i sig inte alls chockerande det heller då denna patriotiska hyllning visar på en ”leave no man behind”-mentalitet som enbart romantiserande amerikaner kan uppskatta.

Detta är enligt mig en farlig och reaktionär film som speglar en konflikt och det amerikanska agerandet på helt fel sätt – för att inte tala om vad det gör med en redan växande vi och dem-mentalitet gentemot muslimer. Vill du inte berövas på 132 minuter av ditt liv utan istället se något som inte lämnar dig illamående föreslår jag att du väljer en annan film.

/Johanna Andersson, RS Malmö.

Inför Enhedslistens årsmöte: röst från en medlem

I helgen kommer Enhedslisten att ha sitt årsmöte i Köpenhamn. Offensiv frågade en medlem vilka frågor han värderar som de viktigaste inför årsmötet.

Militär repression mot ursprungsbefolkningen i Chile

Genom ständiga militära angrepp och husrannsakningar av militär utrustad med tunga vapen, pansarfordon, med stöd av helikopter och massiva polisstyrkor visas återigen vilka brutala angrepp mapuchekvinnor och mapuchebarn utsätts för.

Olja och blod på Carl Bildts bord

Igår lördag hölls landsomfattande protester mot utrikesminister Carl Bildt (M). Däribland hölls demonstrationer i Malmö och i Helsingborg.

CWI:s europaparlamentariker Paul Murphy fängslad av israeliska armén

Paul Murphy, ledamot i Europaparlamentet för Socialist Party på Irland (Rättvisepartiet Socialisternas systerparti och del Committee for a Workers’ International) hölls på fredagen kvar av den israeliska armén, tillsammans med andra aktivister från det irländska skeppet MV Saoirse och det kanadensiska båten Tahrir.

Antikrigsprotest i Köpenhamn

Den 9 april demonstrerade strax över hundra personer i Köpenhamn utanför Amerikanska ambassaden mot Natos och västimperialismens bomber över Libyen. Demonstrationen organiserades av danska Nej till krig.

Demonstrationen i Köpenhamn är trots att den var liten viktig då Natoanslutna Danmark precis som Sverige stödjer och deltar i den Natoledda interventionen i Libyen. Danmark deltar med sitt flygvapen, sex stycken F16-plan samt ett transportplan. På så vis är Danmark med i detta imperialistiska ingripande, men till skillnad från Sverige deltar Danmark aktivt i bombningarna.

Skrämmande är att det danska folketinget var helt eniga när de den 19 mars, enhälligt slöt upp bakom attackplanen. 
Den reformistiska vänstern såväl Socialistisk Folkeparti som Enhedslisten röstade för krigsinsatsen.

Att Enhedslisten som samlar flera danska vänstergrupper röstade för en dansk krigsinsats är skandalöst och vållade stor besvikelse och ilska bland medlemmar och väljare. 

Socialistisk Arbejderparti, danska systerparti till Socialistiska Partiet i Sverige tog beslut om ett motstånd till krigsinsats, till skillnad från flera ledande inom SP i Sverige som uttalat sig för interventionen. Men detta stoppade inte dess  ledamöter i Enhetslistans ledning att röstade för en dansk insats i kriget.

Sedan dess har Enhedslisten haft en sicksackpolitik i frågan. 
Från att ha röstat för ett danskt ingripande i Libyen, drogs stödet tillbaka, men inte för att partiet ansåg att det var fel att rösta för utan för att ”situationen förändrats”. Vad det i själva verket handlar om är att Enhedslistens medlemmar internt satt press på ledningen att ändra position.
En stark bidragande effekt var kritiken från Socialistiska Ungdomsförbundet – SUF som står i politisk solidaritet med Enhedslisten. SUF var från första början motståndare till krigsinsatsen och kritiserade partiet starkt för dess position.

På demonstrationen den 9 april hade Enhedslisten bytt sida och talade som krigsmotståndare. 
Men med tanke på demonstrationens storlek så stod det dock tydligt att partiet inte mobiliserat sina medlemmar.

Utanför USA:s ambassad var det 100 demonstranter.
Demonstrationen marscherade  från amerikanska ambassaden genom Köpenhamn och stannade till vid den franska ambassaden innan gick vidare till danska Försvarsministeriet.

Den socialistiska vänstern tar avstånd från Natos bomber över Libyen. Den reformistiska sluter upp bakom imperialismen.

Men vad socialister och antikrigsrörelsen i Danmark, likt i Sverige, Frankrike och internationellt måste göra är att organisera ett motstånd mot imperialistisk inblandning. 
Bland krigsmotståndare handlar det om mer än att rösta nej till krigsinsatser, utan att kalla till strejker, blockader och massaktioner som på allvar kan stoppa allt stöd till kriget.

Rättvisepartiet Socialisterna och våra systerpartier världen över anslutna till CWI – Committee for à Workers International, har från första början protesterat mot imperialismens inblandning i Libyen. Medan andra vänstergrupper börjar med att känna från vilket håll vinden blåser innan de tar ställning för att sedan ändra sig, utgår vi alltid från intresset för arbetarklassen och antar den ställning som är nödvändig. Vi står som okuvade antiimperialister, krigsmotståndare och socialister.

RS Malmö/Lund

Landsomfattande protester för rätten till asyl

Bekämpa de som tvingar människor på flykt, inte de som flyr

– Stoppa massutvisningarna – Flyktingamnesti åt asylsökande och gömda!
– Frige alla flyktingar som sitter inlåsta i förvaren!
– USA ut ur Irak, Sverige ut ur Afghanistan – För fred och rättvisa

Ny landsomfattande protestdag 

Malmö: 20 mars 13.00 Gustav Adolfs torg

Asylrörelsen, Irakiska Asylkommittén, Iranska Flyktingrådet & Antirasistiskt Lund

(fler arrangörer kan tillkomma)

Facebook-evenemang

Rättvisepartiet Socialisternas vallåt

”Fienden är systemet”

Amerikansk soldat talar mot kriget

Demonstration för ett fritt Gaza

Det är nu drygt ett år sedan Israel utförde sitt 22 dagar långa terrorkrig mot Gaza, som tog livet av runt 1500 palestinier. I lördags demonstrerade uppemot 500 personer i Malmö för att påminna om att Gaza är belägrat och befolkningen svälts ut, även om de israeliska bomberna inte haglar idag.

Kampen mot Israels krig och förtryck engagerade många och samlade under förra vintern 10 000-tals demonstranter varje helg runtom i Sverige. Motståndet och opinionen mot Israels övergrepp har länge varit otroligt starkt, samtidigt som politiker runtom i väst inte lyfter ett finger för att stoppa Israels krigspolitik.

Det var Nätverket mot Israels krig och ockupation som arrangerade fackeltåget genom centrala Malmö, på årsdagen av bombningarna av Al-Fakhuraskolan där fler än tusen civila hade sökt skydd. Flera tal hölls, bland annat av representanter för Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Samtidigt som vissa politikers motstånd mot Israels imperialistiska krig och ockupation är välkommet, så är det viktigt att inte köpa alla fina ord om fred. Det var en samstämmig riksdag som 2002 röstade för ett svenskt deltagande i en annan ockupation under Nato-flagg, den av Afghanistan. Senare gjorde Socialdemokraterna gemensam sak med högeralliansen och röstade för ett svenskt trupputökande i landet. De svenska trupperna understödjer den amerikanska ockupationen som i sin tur stödjer sig på den kvinnoförtryckande, korrupta och valfuskande Karzai-regimen.

Det stora glappet mellan vad som sägs i ord och den verkliga krigspolitiken som förs visar på de etablerade partiernas totala hyckleri. Oppositionspartiernas dubbelmoral är ännu ett tecken som tydliggör behovet av ett nytt kämpande arbetarparti som konsekvent säger nej till och bekämpar imperialismens blodiga krig och ockupationer.

Ammar Khorshed

Sydsvenskan