Landsomfattande vårdprotester

Detta bildspel kräver JavaScript.

MALMÖ 500 personer trotsade regnet för att demonstrera mot vårdnedskärningar. Från Gustav Adolfs torg till Pildammsparken ekade talkörer längs gatorna, som ”Vården i glid – vi tar strid!”.

Vid Pildammsparken hölls flera tal, bland annat från personal i endometriosteamet. Teamet skapades som en påtryckning på grund av bristen på kunskap och resurser för behandling av endometrios. Teamet fick kort därefter läggas ner på grund av nedskärningar, men protester från personal återskapade det.

HELSINGBORG Runt 300 personer tågade från Mäster Palms Plats till Stortorget. Agneta Lenander, sjuksköterska och en av initiativtagarna, började och avslutade demonstrationen.

LUND Den 4 september samlades  cirka 150 personer utanför Universitetssjukhuset SUS för att protestera mot vårdpersonalens dåliga arbetsvillkor, de låga lönerna,  bristen på vårdplatser, fortsatta besparingar och den försämrade patientsäkerheten.

Flera  talare  pekade  på  att  sjuksköterskor, undersköterskor och annan vårdpersonal nu har fått nog, att mera resurser måste tillföras vården och att besparingarna har gjort att behoven inte längre styr.

Jon Davidsson, sjuksköterska inom den öppna psykiatriska  vården i Lund, talade om att kampen mot nedskärningar och privatiseringar som nu sprider sig inom sjukvården måste organiseras i ett nationellt nätverk. Om kampen för att rädda sjukvården ska kunna nå framgång måste de olika vårdfacken mobilisera sina medlemmar och ett nationellt nätverk byggas.

Anders Wemmert

Robert Preston

Minela Mahmutovic

”24 den 25:e!” Sjuksköterskor demonstrerade för högre lön.

Den 24 april kom upproret för högre ingångslöner för sjuksköterskor till Skåne. Drygt 400 personer, varav de flesta sjuksköterskestudenter, samlades på Stortorget för att stödja kravet på en minimilön på 24 000 kronor för sjuksköterskor. Då tal var avklarade och manifestationen var tänkt att sluta togs ett spontant initiativ att gemensamt demonstrera upp till sjukhuset. I rask takt och i ökande antal marscherade demonstranterna upp till Universitetssjukhuset. Från flera fönster syntes så väl sjuksköterskor som patienter som ropade glada tillrop och gjorde tummen upp.

I dagsläget ligger ingångslönerna för nyutexaminerade sjuksköterskor runt 21 000 kronor, än värre är att löneutveckling i det närmaste är obefintlig. Svaret från universitetssjukhuset i Skåne är enormt provocerande. På grund av studenternas vägran att acceptera löner under 24 000 saknas 125 sköterskor inför sommaren. Istället för att bevilja sjuksköterskor en löneökning har de anlitat ett bemanningsföretag som fungerar som strejkbrytare. Bemanningsföretaget får tre miljoner, ironiskt nog blir tremiljoner dividerat med 125 exakt 24 000.

Arbetsgivarsidan hävdar att det finns en påse med pengar att ta av, ifall ingångslönen höjs till 24 000 skulle det gå ut över mer erfarna sjuksköterskor och andra yrkeskategorier inom vården. I själva verket skulle en seger i frågan ge Vårdförbundet ett lysande utgångsläge att vinna rejäla löneökningar. Pengar verkar också finnas för att betala stafettläkare som dränerar landstingens budgetar med månadslöner för ospecialiserade läkare på 100 000 kronor.

Det är viktigt att koppla frågan om högre löner till kampen mot nedskärningarna inom vården. Till hösten planerar den borgerliga fyrklövern plus miljöpartiet att skära ned ytterligare nästan en halv miljard kronor, detta kommer att drabba undersköterskor och sjuksköterskor värst. Även färdiga sjuksköterskor och undersköterskor borde delta i kampen för högre löner, dels för att höja även deras löner men också för att med strejkvapnet ge större tyngd åt rörelsen. Löneklyftorna inom vården, som är en av de mest hierarkiska arbetsplatserna i samhället, måste också kritiseras.

/Sten Axelson Fisk

Artikel i Sydsvenskan.
Artikel i Skånskan.

Ner med mördarregimen i Iran!

Drygt 70 personer samlades idag utanför Stadshallen i Lund för att protestera mot den ”kulturvecka” som anordnats av Persiska Viken, en iransk regimtrogen förening. Demonstranterna protesterade både mot den iranska regimen i stort och mot att Lunds kommun hyrt ut en lokal till en förening som stödjer en av världens mest totalitära regimer.

Slagord som ”Ner med den islamistiska terrorregimen i Iran!” och ”Iranska ambassaden, terrorcentralen!” mötte det fåtal som smög sig in på Stadshuset för att delta i ”kulturveckan”. Slagorden som handlar om den iranska ambassaden är naturliga då en av arrangörerna är tätt knuten till ambassaden, som bland annat i skydd av sin diplomatiska verksamhet spionerar på exil-iranier i Sverige som är kritiska mot styret i Iran.

/Patrik Berg.

Sydsvenskan

Skånskan

Hur fick Sverigedemokraterna 5,8%

5,8 procent i helgen är Sverigedemokraternas högsta siffra i Si fo någonsin. Det betyder att hotet om ett öppet rasistiskt parti riksdagen har ökat. Risken för rasistiskt våld från grupper som uppmuntras av SD:s siffror ökar också. Sifomätningen gjordes samtidigt som SD fick extrem uppmärksamhet i media. Både för sina s k ”landsdagar” och med debattartikeln i Aftonbladet där man hetsade mot muslimer. De senaste veckorna bekräftar att riksdagspartierna inte klarar av att stoppa Sverigedemokraterna och att ytlig uppmärksamhet i media snarast ger SD extra reklam. Socialister och alla som vill stoppa rasismen måste dra sina egna slutsatser.

• Vad är faran med SD:s uppgång? Sverigedemokraterna är motståndare till alla kamprörelser efter- som rasismen är ett försök att splittra arbetare och ungdomar. Arbetare och vanligt folk i Sverige och världen drabbas eller hotas av arbetslöshet eller för den som har jobb av en rad försämringar. Det beror dels på den djupa ekonomiska krisen, dels på attacker från arbetsgivare och politiker. För att stoppa nedläggningar, nedskärningar och andra försämringar behövs gemensam kamp underifrån – det gäller både arbetare, elever och pensionärer. Proteströrelsen i Göteborg den här hösten – som har räddat bibliotek, fritidsgårdar och kvällsöppen barnomsorg – skulle al drig ha lyckats utan massdeltagande från förortsbor som kämpat tillsammans, både de som är föd da i Sverige eller i något annat land. Samma sak gäller för att stoppa fabriksnedläggningar, vårdnedskärningar och lönesänkningar.

• Hur stark är rasismen? Sverigedemokraternas ökning just nu sker bland folk som säger hur de ska rös ta, inte att de ska bli aktiva sverigedemokrater. Detta stöd kommer i första hand från dem som är missnöjda med de etablerade partierna och är beredda att därför till och med rösta på SD. Dessutom finns det sannolikt en mindre grupp som vill ha ett rasistiskt parti i riksdagen.

• Rasismen går att slå tillbaka. Det finns många exempel där rasister tappat stöd. Rasistiska Ny Demokrati åk te ur riksdagen 1994 när man avslö- jats som det högerparti man var samtidigt som protesterna mot högerpolitiken och den tidens ekonomiska kris ökade. På motsvarande sätt försvann Sverigedemokraterna ur debatten och fick minskat stöd när proteststormen mot högerregeringens för- sämring av a-kassan var som starkast på hösten och vintern 2006. Men inte bara stora kamprörelser utan också även direkt kamp mot rasism och till stöd för rätten till asyl underminerar rasisterna. Stora elevde- monstrationer mot rasism i Sundsvall i mitten av 1990-talet gjorde att Sverigedemokraterna misslyckades med att få fotfäste. Flyktingars kamp mot utvisning har många gånger fått starkt stöd hos lokalbefolkningen, liksom där elever hotats med utvisning.

• Därför misslyckas partier och media. Att partierna låter mer och mer lika varandra, att få av dem – liksom media – saknar förankring i arbetares vardag. Den socialdemokratiska debattören Lotta Gröning påstod till exempel i tv att det är SD som ”finns ute bland folk”. Då börjar etablerade partier och media liksom i Danmark prata om ”problem med inte grationen” där ”problemet” underförstått är invandrare, inte arbetslöshet eller låga löner eller bristfällig skola. Partierna kan också ta över rasisternas argument, som folkpartiet i va let 2002 med kraven på språktester. Samma sak hän de med Ny Demokratis omänskliga flyktingpolitik – den genomfördes till punkt och pricka av Moderater och Socialdemokraterna på 1990-talet.

• Ett socialistiskt svar. För socialister och alla som vill stoppa SD gäller att kamp mot rasism måste ingå i alla proteströrelser – och att antirasistisk kamp måste kräva stopp för nedskärningar, högerpolitik och arbetsgivarnas attacker.

SvD

Dödligt slag mot Smålands nation i Lund

Försöken att slå igen socia­listiska Smålands nation i Lund når nya höjder. Polis och myndigheter försöker nu, med hjälp av media, att beröva studentnationen utskänkningstillståndet.

– Intäkterna från alkoholförsäljning-en är avgörande för Smålands ekono­mi, säger en av de nationsaktiva stu- denterna.
Det var redan för ett år sedan som en ledande student i den borgerliga Malmö nation kom på att Smålands nation var tvingat att ansluta sig till det så kallade Kuratorskollegiet (KK) för att få servera alkohol.
Med tomma löften tvingades således nationen in i KK. Efter en tid genomförde de övriga nationerna en ändring i KK:s stadgar som innebar att alla nationer skulle tvingas att ansluta sig till Akademiska föreningen, trots att Smålands tidigare fått löfte om att slippa det. Ett sådant medlem­skap kostar runt 300 000 kronor per år, en helt orimlig summa som går till en förening vars främsta syfte är att upprätthålla förlegade och hierarkiska studenttraditioner.

Att uteslutas ur KK innebär att man blir av med serveringstillståndet samt att Smålands medlemmar förvä­gras tillträde till övriga studentnationer.
Under Ockupationsfestivalen i Lund (se Offensiv nr 851) gick en av talespersonerna under pseudonymen Thyra Skär ut i media. Tidningen Sydsvenskan bröt i en artikel inför festivalen anonymitetslöftet och avslöjade hennes identitet. Detta har nu av poli-sen använts för att med hjälp av alkoholmyndigheten driva en process mot Smålands nations serveringstillstånd.

Thyra Skär, som arbetar på nationen, påstås nu vara olämplig och man hotar med att dra in serveringstillståndet såvida hon inte lämnar sitt uppdrag. Olämplighetsanklagelserna grundas helt på att hon har uttalat stöd för olagliga handlingar (husock-upationer), anklagelserna är därför en kränkning av yttrandefriheten.
Smålands nation fungerar som ett socialt aktivitetshus. Medlemmar i och kontakter till nationen är även med och planerar olika typer av politisk verksamhet, däribland Ockupationsfestivalen, antinazistdemonstra- tioner, politiska studiecirklar och mycket annat.

Blir nationen av med serveringstillståndet kommer man varken att kunna locka till sig nya medlemmar eller gå runt ekonomiskt. Det skulle troligen bli ett dödligt slag mot hela nationens verksamhet. Polisens och myndigheternas repression mot just Smålands nation kan inte ses som nå­got annat än politiskt grundad.

Ammar Khorshed

Polisvåld och mediahets mot Ockupationsfestivalen i Lund

Husockupanter tog till slut två hus, efter en lördag full av polisvåld och medialögner. De uppemot 1 000 demonstranterna under Ockupationsfestivalen 165 i Lund var oerhört disciplinerade och välorganiserade, man höll sig till fullo till sin konfrontativa ickevåldsstrategi.
På lördagen den 16 maj startade den sedan länge planerade Ockupationsfestivalen på Stortorget, där musik­spelningar och eldshower underhöll de flera hundra som valde att trotsa regnet och sluta upp.
Efter flera timmar började slutligen demonstrationståget med uppskattningsvis 1 000 deltagare att gå.
Polisen höll sig ständigt närvaran­de och följde demonstrationen noggrant med flera hundra man, polis- bussar och hästar.

Efter endast ett par hundra meter stannade demonstrationen upp vid det första av de tomma husen som skulle ockuperas. Entrén var sedan tidigare blockerad av ett dussin poliser med kravallutrustning och dragna batonger.
De vitklädda demonstranter­na med flera tryckte med sköldar mot polisklungan i ett försök att ta sig in. Polisen gick till brutal attack mot de fredliga demonstranterna genom att svinga med batongerna mot deras huvuden. När man dessutom började använda pepparsprej tvingades demonstranterna att backa.
Massmedierna beskriver demonstranterna som ”aggressiva våldsverkare” där Sydsvenskan och Expressen står för bottennappen.
Expressens utsände rapporterade att stenar, flaskor och cyklar kastats mot polisen. Offensivs utsände kan intyga att dessa historier är helt tagna ur luften.

 

Polisen omringade en stor del av demonstrationen och ytterligare konfrontationer uppstod mellan demonstranterna och ridande polis. En kvinnlig demonstrant fördes efter detta till sjukhus med huvudskador efter flera batongslag. Ett gäng bröt sig igenom poliskedjan och intog Observatoriet i sydvästra Lund. Det dröjde inte länge förrän polisen hade  gripit tre personer för olaga intrång. Resten av demonstrationen fortsatte att gå och dansa till musiken som spelades från ljudbilarna, mot slutdestinationen Smålands nation.
Under kvällen begav sig ett par hundra personer till polishuset för att visa solidaritet med de gripna och kräva att de skulle släppas fria.

Under natten till söndagen ockuperade runt 25 aktivister ett hus på gamla sjukhusområdet vid S:t Lars i sydvästra Lund. En sedan tidigare planerad inflyttningsdemonstration gick av stapeln från Stortorget på söndagseftermiddagen för att mitt under marschvägen, följt av segerjubel, rapportera om att ett hus hade ockuperats.
Polisen, som i en kedja följt demonstrationen och hindrat den att gå som man planerat, blev i detta läge helt förvirrad och visste inte hur man skulle agera.
Ett par hundra demonstranter rusade efter beskedet förbi poliskedjan, jagade av ridande polis, in i ett andra hus i samma område. Runt 60 personer intog huset och satte upp barrikader för att hindra polisen från att storma in. Efter ett antal timmar använde sig polisen av stegbil och klättrade upp på taket på det första huset för att omhänderta de 25 demonstranter som varit i huset över natten.
Inne i huset misshandlades åtminstone två nedburna kvinnor grovt av polisen. En stund senare bröt sig polisen in i det andra huset och plockade ut ockupanterna en och en för visitation, fotografering och försök till id­entifiering. Dessa bussades iväg och släpptes av utanför staden.

 

Trots polisprovokationerna behöll demonstranterna disciplinen. På sin höjd kastades ett par halvtomma ölburkar mot de poliser som mest frekvent slog med batongerna.

Mot det tomma huset

De resurser som slösades bort på att försvara tomma hus kunde med gott resultat ha använts till att bygga billiga hyresrätter åt bostadslösa ungdomar i Lund.
Myndigheterna valde istället att använda resurserna till att demonstre­ra sin makt.

Rättvisepartiet Socialisterna stödjer husockupanternas krav. Bostadsbristen för de ungdomar som inte har råd att köpa sig en bostadsrätt är akut i Lund.
Att ha en bostad är en rättighet, inte ett privilegium.
Ockupationsrörelsen i Lund har nu vuxit sig starkare och kampen för bostad åt alla kommer att fortsätta.
Husockupationer kommer ur det faktum att ungdomar inte har någonstans att bo.

Ammar Khorshed

 

Förvirrad polis på jakt

Polisen spärrade av ett stort område runt husen